Faffa!
Samtalet som kom... Pappa ringer och säger att du ligger på sjukhus... Propp i hjärnan...
Mitt hjärta stannade, vart helt stel i hela kroppen, illamåendet kom direkt... Ögonen började bara rinna..
Fattade inte först, vadå propp.. en propp? vadå en propp ? i hjärnan ? hur när varför?
är han påväg att dö? vadå en propp... jag bara inte förstod vad det innebar..
jag ville bara hem, ville bara till dig.. men hur ? jag sitter i en jävla lastbil på motorvägen.. borta ifrån dig..
tårarna forsade ner för mina kinder, jag såg inte vägen.. kunde inte prata, knappt att andas... slår mitt hjärta verkligen ? tror det var helt still...
vad hände ? varför ? jag vill inte!! varför du ?
pappa sa att du kunde prata någe sådär, men du sluddrade, du kunde röra dig någotsådär.. men... men ?
pappa hörde att jag började gråta.. han sa bara att jag skulle åka till fammo efter jobbet.. bäst så...
hörde inte riktigt va han sa längre.. jag ville bara spy... och dom där jävla tårarna bara rann.. nigarafallet genom mina ögon... försöker köra.. nu när jag tänker på det så förstår jag inte hur jag lyckades hålla mig kvar på vägen..
nu vet jag att du ligger på sjukhuset.. du blir nog kvar över helgen, men du lever.. dom vakar över dig..
du hade en propp.. den satt kvar när dom röntgade dig... du fick meducin... men du lever.. du finns..
jag gör det jag ska, på ren rutin.. men såfort jag tänker på dig så gråter jag.. tårarna rinner nu i skrivande stund...
du sluddrar fortfarande, men du kan prata, det är inte borta, du blir förhoppningsvis helt återställd...
men jag vill bara att du kommer hem! vill bara krama om dig, berätta hur mycket jag älskar dig...
varje gång vi ses så vrider du alltid på min arm, tittar på underarmen.. ser i dina ögon hur stolt du är över den..
du ser ditt namn, det kommer alltid att sitta där..
ni 2 är mitt allt... går inte att beskriva hur mycket jag älskar er båda... ni har alltid funnits där för mig, stöttat mig, förklarat saker för mig.. vill bara inte att ni ska försvinna ur mitt liv.. inte nu, inte sen, aldrig..
jag vet att ni kommer göra det, men jag vill inte... ni är det bästa jag har.. kommer alltid att vara så.
jag får se dig i helgen iaf.. får du inte komma hem i helgen så kommer jag till dig!
min älskade faffa!
du på min student.. du var så stolt att jag klarade av det!
Älskar dig!
Mitt hjärta stannade, vart helt stel i hela kroppen, illamåendet kom direkt... Ögonen började bara rinna..
Fattade inte först, vadå propp.. en propp? vadå en propp ? i hjärnan ? hur när varför?
är han påväg att dö? vadå en propp... jag bara inte förstod vad det innebar..
jag ville bara hem, ville bara till dig.. men hur ? jag sitter i en jävla lastbil på motorvägen.. borta ifrån dig..
tårarna forsade ner för mina kinder, jag såg inte vägen.. kunde inte prata, knappt att andas... slår mitt hjärta verkligen ? tror det var helt still...
vad hände ? varför ? jag vill inte!! varför du ?
pappa sa att du kunde prata någe sådär, men du sluddrade, du kunde röra dig någotsådär.. men... men ?
pappa hörde att jag började gråta.. han sa bara att jag skulle åka till fammo efter jobbet.. bäst så...
hörde inte riktigt va han sa längre.. jag ville bara spy... och dom där jävla tårarna bara rann.. nigarafallet genom mina ögon... försöker köra.. nu när jag tänker på det så förstår jag inte hur jag lyckades hålla mig kvar på vägen..
nu vet jag att du ligger på sjukhuset.. du blir nog kvar över helgen, men du lever.. dom vakar över dig..
du hade en propp.. den satt kvar när dom röntgade dig... du fick meducin... men du lever.. du finns..
jag gör det jag ska, på ren rutin.. men såfort jag tänker på dig så gråter jag.. tårarna rinner nu i skrivande stund...
du sluddrar fortfarande, men du kan prata, det är inte borta, du blir förhoppningsvis helt återställd...
men jag vill bara att du kommer hem! vill bara krama om dig, berätta hur mycket jag älskar dig...
varje gång vi ses så vrider du alltid på min arm, tittar på underarmen.. ser i dina ögon hur stolt du är över den..
du ser ditt namn, det kommer alltid att sitta där..
ni 2 är mitt allt... går inte att beskriva hur mycket jag älskar er båda... ni har alltid funnits där för mig, stöttat mig, förklarat saker för mig.. vill bara inte att ni ska försvinna ur mitt liv.. inte nu, inte sen, aldrig..
jag vet att ni kommer göra det, men jag vill inte... ni är det bästa jag har.. kommer alltid att vara så.
jag får se dig i helgen iaf.. får du inte komma hem i helgen så kommer jag till dig!
min älskade faffa!
du på min student.. du var så stolt att jag klarade av det!
Älskar dig!
Kommentarer
Postat av: linaa vikken pina
oh vad hemskt:( hur mår han nu???
kram
Trackback